Naimisen

Detta blir år 2010 sista blogginlägg, nästa gång jag loggar in här är det 2011.
Året som gått har varit händelserikt och gått i kärleken, blöjbytten och trötthetens tecken.
Hela året har gått så snabbt, och det mesta flyter bara ihop, men vissa saker har detta år präglats av.

Årets häftigaste. För ett år sedan låg vår lilla prins i min mage. Vi visste inte vem han var, hur han såg ut eller att det var en kille ens. Allt vi gjorde var att längtade efter att få vår bebis.
Sen kom han vår lilla kille, precis som vi misstänkt var det en liten Neo. Och han hade otroligt bråttom.
Tänk att vi klarade det helt själva, jag och Conny, utan smärtlindring eller barnmorskor på plats.
Att jag själv tog emot vårt barn när han flög ut. Vi kommer aldrig glömma detta badrum, där vår Neo föddes.

Årets datum. Är ganska självklart 7 april, Neos födelsedag.

Chockade och lyckliga föräldrar hemma i hallen.

Årets tillstånd. Från att vara gravid, till att bli småbarns förälder. Har nog aldrig varit så trött som jag har varit det senaste året. Men helt klart är det värt det. TRÖTT

Årets nykomling. Neo har 2010 gått från att ligga i magen, till att vara en alldeles skrynklig bebis som bara sov, till att vara en nyfiken kille som säger maaammaaa och baaabbaaa, ålar och är en helt egen liten person.

 

Årets känsla. Conny och jag har genomgått en fantastisk resa tillsammans, en resa som bara föräldrar förstår.
Jag trodde inte att jag kunde bli kärare än vad jag redan var, men tydligen gick det. KÄRLEK


Årets skönaste beslut. År 2010 sa jag upp mig från jobbet, och har svurit på att aldrig börja jobba i restaurangbranchen igen. Detta är något jag defenitivt kommer hålla, med min ekonomi assistent utbildning i ryggen går jag in i det nya året med att börja en ny karriär.

Årets stora tack. 2010 är året då nyfunna undebara vänner droppat in i livet, vänner som förhoppningsvis också blir gamla vänner. Och även året då alla gamla fantastiska vänner ställt upp och fixat för oss. Åkt långvägars och varit väldigt förstående med att man nu är småbarnsförälder. TACK ALLA GAMLA VÄNNER FÖR ATT NI FÖRSTÅR!

Nu blickar vi framåt, mot nya äventyr med Neo, ännu mer kärlek, nytt jobb och ett helt nytt 2011. Som förhoppningsvis blir lika fantastiskt som 2010, året vi aldrig kommer glömma.

Här kommer en liten bild från mellandagarna.

Neo fick vara med när vi åkte skridskor

Nyårsafton firas här med en myskväll hemma. Vi har flängt runt i jul, och nu känns det som att man bara vill vara hemma med lilla familjen. Känns även som det är snällast mot Neo, som brukar somna vid 20.30, att inte behöva slita upp honom när han sover, eller hålla honom vaken när han är jätte trött.
Detta hade inte varit ett problem när han var mindre, men nu behöver vi rutiner för att allt ska funka.

Förhoppningsvis blir det lite käk från en av våra favoritrestauranger och lite skumpa.

Gott nytt år på er så länge!

Tanken var idag att bara traska upp till Vällingby centrum, byta lite klappar och sen gå hem.
Så blev det med, men efter det kom mamma och Miriam och plockade upp oss, och vi har spenderat ett par timmar i Kista.
Nu är jag hemma hos familjen i Norrviken, och Conny är på väg hit.

Har hittat 2 klänningar och 1 par skor jag skulle kunna tänka mig, fast på Nelly.
Däremot har jag svårt att bestämma mig vilken jag vill ha. Vad tycker ni?

 

Tilly Dress SEK 379, Jeane Blush - NELLY.COM

 

 

 

Cairo Dress SEK 319, Motel - NELLY.COM

På skoj anmälde jag Neo till Vi föräldrars omslagstävling. Eftersom han är världens sötatse (tycker jag) borde han ju vinna. Gå in och rösta här!

Min lilla fotomodell

Sitter nu i vår underbara sköna soffa här hemma. Efter att ha blivit ompysslade ett par dagar är det skönt att vara hemma.

Hemma där man inte behöver anpassa sig efter andras rutiner, där man kan komma och gå som man vill och allt är på våra villkor.
Jag älskar att vara hemma, hemma och bara mysa med min familj.

Imorn ska Conny jobba, sen är han ledig till den 3 januari, så jag och Neo får sköta oss själva.
Det blir till att spana in mellandagsrean (äntligen), och se om det finns något fint kvar.
Är nu på jakt efter en party klänning, och gärna ett par snygga party skor.

Hur som helst, nu är jag i alla fall hemma och ska se till att uppdatera bloggen lite oftare.

Efter en lång och jätte mysig julafton igår sitter jag nu och avnjuter en Latte Macchiato till frukost.
Conny badar Neo, och snart ska vi packa in oss i bilen och åka till Connys föräldrar ett par dagar.
Så de närmsta dagarna blir det inte så mycket bloggande.

Här kommer julafton i lite bilder

Nu ska vi sätta oss och inta grötfrukosten. Farbror Janne och farmor har precis kommit, och min bror kliver nog närsomhelst ur sängen.

Annat var det för ett par år sedan (ganska många år), då vi barn flög ur sängen super tidigt för att se vad tomten hade lämnat.

Än är inga packet öppnade, då de vi brukar få i strumpan nu ligger på frukostbordet och väntar på oss.

God jul på er så länge!

Nu är även pepparkakshuset helt klart. Tog mig ett tag att göra allt, det är ju första gången jag faktiskt gör ett själv. Men fan va mycket svårare det är att dekorera än man tror.

Resultatet

 

Detta år tog jag på mig uppgiften att klä granen hemma hos mina föräldrar.
Och vart eftersom kvällen rullar på blir högen av julklappar bara större och större.
Vi turas om att stänga in oss i matsalen för att slå in det sista julklapparna.

Nu känns det verkligen som att det snart är jul. Julmusiken strömmar ur högtalarna, det luktar skinka och köttbullar blandat med silverputs, lack och gran.

Som tradition brukar vi denna kväll alltid beställa hem pizza, men i år var vi alla överens om att beställa hem thaimat. En ny tradition kanske?

Jag ska nu återgå till det julstök vi håller på med här.

....in oss i bilen, och åker dem 15 min långa vägen till mina föräldrar där vi stannar tills imorn kväll.

Neo och mormors hund

Skrev igår att vi hade haft en jobbig natt på grund av att fjärde tanden var på g. Jag var helt säker på att det va andra framtanden som skulle komma, för den är på väg att spicka igenom.
Idag upptäckte jag att en tand i nedre käkan hann upp före. Så nu har Neo 3 tänder där nere och 1 där uppe, en till där uppe som kommer spricka igenom vilken dag som helst. Hann däremot inte se om motsvarande tand på andra sidan, till den som dök upp idag, är på gång, men troligt vis är den väl det.

Idag tar vi det bara lugnt jag och Neo. Imorn är Connys första lediga dag, det ska bli otroligt skönt.
Jag känner mig rätt slut efter all jul stress och det är otroligt kallt idag, så vi stannar inne.

Sedan i förrgår har Neo börjat fatta hur man ålar sig framåt. Det går inte så snabbt, och han blir frustrerad sanbbt.
Men det går i alla fall åt rätt håll. Så jag fortsätter att träna här hemma. Lägger ut lite majskrokar så han inte når, tar av honom strumporna och det längsta han kommit är en halv meter ungefär.
Målet är att han nu i jul ska vara snabb som blixten.

Det är bara att hålla tummarna och fortsätta kämpa!

Har under den senaste tiden följt SVTs serie Ung och Bortskämd, och sitter varje måndag och skäms över hur vissa barn och föräldrar beter sig.

Hur som helst så är det en sak som stört mig ett tag, en av tjejerna heter Pauline eller Paulina.
Alla säger Paulina, berättar rösten, alla som bor där och även när dom visar text på vad dom heter, utom hennes pappa som alltid säger Pauline.
Va heter hon egentligen? Har alla fel eller är det hennes pappa som inte vet vad hon heter?

Så var överrasknings middagen avvklarad, och Conny blev väldigt glad.
Såhär såg menyn ut

• Bruschetta
• Älgfärsbiff med potatisgratäng och kantarellsås
• Créme Brulée

Till detta serverades en flaska rött som vi hade på bröllopet. Nu ligger vi bara och myser i soffan.

Igår var vi hemma hos mamma och pappa och myste. Just nu har dom tre små fyrbenta saker därhemma; deras katt Ika, deras hund Humlan och mormors hund Dossi.
Mormor har nämligen legat på sjukhus ett par veckor, så dom är hund vakter.

Katten är ju inte så nyfiken på Neo, Humlan är snarare rädd och väldigt svartsjuk på honom, den enda som egentligen sitter nära och kommer och vill slicka på honom är Dossi, en liten Tibetansk spaniel.

Neo kan dra henne i svansen och pälsen och hon bryr sig inte. Fick en helt underbar bild på dom igår, men glömde tyvärr kameran hos föräldrarna. Så den bilden kommer lite senare idag.

Han tycker djuren är jätte roliga och blir helt till sig när han ser dom. Därför var det så kul med Dossi, som egentligen heter Doris, vilket min mormor inte tycker är fint.

Vi har ju relativt nyligen fått in lite bättre rutiner på natten. Jag har försökt vänj Neo vid att inte äta på natten, då bebisar över 6 månader inte ska behöva det.
Vi lyckades få till det till 1 gång runt 04-tiden, de höll kanske 2 veckor. Sen började tänderna växa.
Och det var tillbaka till det vanliga igen. Inte nog med det skrek han så fort vi skulle lägga honom, och inget annat än att han fick skrika sig till sömns hjälpte.

Vi har ju varit noga med att han ska sova i sin egna säng enda sen han föddes, och i vanliga fall är det bara att lägga ner honom i sängen och så somnar han inom 5 minuter. Sen har han sovit där fram till på morgonen och då lyfter jag över honom för att få gosa lite.

Nu skrek han, kanske inte så länge, men mammahjärtat brister när man hör honom gråta.

Detta gick över när tanden spruckit igenom. Vi har varit tillbaka till att bara kunna lägga ner honom och han somnar. Igår åt han endast vid 06.30, och då fick han komma och sova hos oss.

Nu är fjärde tanden på gång, och i natt har han vaknat massa gånger. Han har vaknat och bara skrikit, och vi har fått gå runt med honom för att han ska lugna ner sig. Sen har han fått sova på pappas arm sen klockan 04 i morse.

Jag hoppas att det går över fort, stackarn som måste ha så ont!

Så idag är det 2 år sedan, 20 december 2008, vi sa "ja" till varandra i kyrkan. Tiden går så fort!
Jag kan verkligen fortfarande komma ihåg stressen och nervositeten innan, och sen hur allt det bara la sig när vi satt os ner för att äta middag.
När jag ser Conny så vet jag att jag verkligen gjorde rätt val, och jag är så glad att han känner likadant.
För jag älskar honom av hela mitt hjärta!

...kanske inte just idag. Pga jobb, hockey match och en bebis får vi dela upp firandet av bröllopsdagen. Igår blev det bio och jag fick lite nya kläder.
Tack älsklingen!
Min överraskning tar vi imorn. Har ännu inte riktigt bestämt allt, men det mesta är klart.

Sonen har precis somnat, vi har tryckt i oss hemmagjort pizza och godisskålen står på bordet.
Jag har en trött men stolt karl här hemma, dom vann med 9-2, var av 1 av målen gjorde Conny.

Nu ska jag krypa ner i soffan och bara mysa. Hoppas ni får en lika trevlig lördagskväll!

Det var nästan omöjligt att ta sig fram ute i snön. Efter en promenad som gav mjölksyra i både armar och ben är jag nu trött. Ska mysa med min underbara son lite istället.

Nu är vi ensamma hemma fram till 18-tiden.
Det händer verkligen inte ofta, men idag ska Conny spela sin första ishockey match på  jag vet inte hur många år.
Han traskade iväg med världens största trunk(jag skulle få plats i den) lycklig som ett litet barn.
Det är han värd som han sliter.

Vi ska underhålla oss med tvätt, ta en promenad för att införskaffa lite förnödenheter och förhoppningsvis få upp granen.

Nu ska vi sätta fart, Neo ska få lunch, och sen ska vi ner i tvättstugan.

Idag vaknade vi inte förän 09.45, super skönt. Neo brukar ju alltid vakna vid 08-tiden, men inte idag.

Jag har haft problem med att få honom att gilla välling, de 2 första gångerna jag provade gick det superbra. Men efter det har han bara skrikit. Igår kväll slukade han 220ml vid 20-tiden. Somnade sen som en stock, vaknade kl 02.20, fick 220ml välling till, vid 07.00 imorse fick han 110 ml välling och fick sen komma och sova i vår säng.

Tack för välbehövlig sömn!

Nu har Madeleine fått sin Lova. Hon har ännu inte skrivit något inlägg själv ännu, men en nybliven mormor la upp en komentar på hennes blogg.

Stort grattis och välkomen till världen lilla Lova!

Idag fick jag en väldigt svår fråga, jag tänker inte berätta av vem. Personen i fråga har precis köpt en ny mobiltelefon och frågar "När jag laddar telefonen ska batteriet sitta i va?".

Det är tur att jag i alla fall kunde känna mig säker på att svara rätt.

När jag var gravid och vi började spana på barnvagn hade jag nästan redan bestämt mig vilken vi skulle ha, en Bugaboo kändes helt rätt. Då fick jag förklara för Conny att en barnvagn för mig är som en bil för honom.
Inte skulle han köra runt i vilken bil som helst.

Jag tror att det är fler mammor än jag som känner att man matchar barnvagnen med ens personlighet. Eller har jag fel?

Jag är den som gillar stilrena saker, jag är en riktig pryl-nörd, älskar att hålla koll på det senaste modet och shopping och fika är något jag lägger tid på. Jag tar mig fram komunalt och är alltså en city-tjej. Jag behöver en vagn som passar storstaden, som gör att man kan sticka ut lite och en vagn med massa onödiga prylar som Iphone hållare etc.
Bugaboo är helt rätt vagn för mig, och jag älskar den.


Brio vagnar är en Svensson vagn. För det som vill ha en hållbar vagn, det ska inte va massa krussiduller utan den ska vara praktisk. Den ska vara prisvärd, och man betalar inte för något extra.

Emmaljunga är också en Svensson vagn, men för de lite mer romantiska, tjejiga mammorna. En hållbar söt vagn.

Urban Jungle är också för den lite för den "trendigare" mamman. Men mer för mamman som både älskar långa promenader i naturen och stadslivet. Lite mer praktisk, men ändå stilren, modern och inte något för den som vill smälta in i mängden.

Detta är bara mina teorier, och jag säger inte att det absolut är så. Sen finns det en massa andra vagnar. Men de är många som liknar varandra. Nu har jag nog bara täckt de vanligaste märkena.

Nu har vi vart och vinkat av kompisarna på öppna förskolan innan alla åker iväg.
Vi har en sista date med några av dom på tisdag, men efter det är det jul ledigt från det.
Det kan hända att vi tar en sväng till Karlstad, när vi är hos Connys föräldrar, och möter upp Neos kompis för lite fika.

Skulle nu, om det hade varit som jag planerat, befunnit mig på gymmet. Vilket jag uppenbarligen inte gör.
Jag har precis gett Neo frukost, Conny ligger fortfarande och sover så tyvärr.
Känns så surt när jag väl bestämt mig för att komma igång, men det är alltid annat som kommer ivägen.

Conny har tusen grejer att fixa med innan han börjar jobba, lite affärer och lite nöje. Han ska nämligen börja spela lite division 4 hockey igen, så det är grejer som ska inhandlas och dessutom behöver han lite is tid innan han kör igång.
Så jag får vänta till på söndag.

Jag hade egentligen inte tänkt att visa vad jag köpt i julklapp här innan dom blivit öppnade.
Men det var en sak jag inte kunde låta bli att visa, nämligen an av klapparna jag köpt till Neo.
Eftersom han inte kan läsa detta så spelar det ju ingen roll.

Denna tröja trodde jag hade slutats sälja, eftersom den inte längre fanns på Zaras hemsida.
Blev superglad när jag då hittade den. Tyvärr är den något stor än, 9-12 månader (78 cm). Men den går nog på ändå.

 

Zara har verkligen bland dom snyggaste kläderna för barn, skulle kunna shoppa hur mycket som helst där. Även till lite äldre barn och tonåringar har dom väldigt snygga kläder och de är prisvärt dessutom.                                        Synd att det bara finns inne i stan.

Det är inte alltid lätt att komma på något att blogga om, blir mest vardags snack.
Därför skulle det vara jätte kul att få lite feedback av er som läser.
Något ni undrar över eller vill att jag ska blogga om?

..just nu följer jag Madeleines blogg, som jag följt ett par månader nu. Hon gick in i graviditetsvecka 37 den 11/12 och tidigt imorse gick vattnet. Spännande att se vad som händer!
Jag har som sagt med spänning följt andras graviditetsbloggar och mammabloggar, sedan jag själv blev gravid. Innan var jag inte ett dugg intresserad av det.

Det måste va en bästa julklappen att få sin bebis lagom till jul och få fira jul för första gången som en liten familj (när man trodde att man skulle få bebisen efter jul).

Dagens alla lyckoönskningar går till dom!

För ett par månader sen införskaffade jag en Mam Learn to drink cup, en spillfri sipp-mugg, i hopp om att Neo skulle lära sig att dricka ur den själv. Vi försökte ett tag, men den var skit svår. Han förståd inte alls hur man skulle göra.
Pipen man skulle suga på var hård, det var knappt så jag fick ut något själv.

Sen fick jag tipset av min kompis Emilia, hennes dotter hade fått en Tommee  tippee Explora Easy Drink, och tycker att den fungerar jätte bra.
Ifredags köpte vi en till Neo. Och redan igår förstod han hur den funkade.
Han kan dricka själv!

Idag känns det mesta tråkigt, vädret är inge kul, vår bil har pajat och Conny gick upp tidigt för att ta tåget till Borlänge för att få låna en bil av sina föräldrar och jag känner mig lite krasslig.

Träningen som jag skulle komma igåbg med har bara blivit 1 gång denna vecka, det kommer alltid andra saker ivägen så jag får skjuta på det. Men imorn kommer jag förhoppningsvis iväg.

Nu ska jag och Neo sätta oss i soffan och mysa (om han vill).

Vi är, efter en lång dag på stan, hos mina föräldrar. Idag är det dags att fixa pepparkakshuset.

Jag har bestämt mig för att bjuda Conny på en 3-rätters här hemma på vår bröllopsdag.
Nu ska jag bara komma på vad. Några förslag på inte allt för komplicerad meny?

Jag har alltid varit bra på att vilja se till att alla andra har det bra, och sätta mig själv i andra hand.
Att vara till besvär för någon annan är det värsta jag vet, och jag vill klara allt själv.

Just nu har jag en litan grabb som inte klarar något själv, och han är alltid prio 1. Det finns ingen tid att lägga ner på sig själv. Dessutom vill ju jag vara med honom jämt.
Innan hade man ju mer tid på sig att göra saker, jag kunde gå och fixa naglarna, träna, shoppa, gå ut på fina restauranger etc. För att unna sig själv saker.

Jag skulle aldrig lämna bort Neo till någon bara för att jag ska fixa naglarna, det tar ju ett tag, och han skulle inte heller ha tålamod att följa med. Det är en av anledningarna till att jag inte börjat träna förän nu. Jag känner mig inte bekväm med att lämna bort honom till någon annan än Conny eller mina föräldrar. Och Conny har alltid velat träna på förmiddagarna och självklart går hans träning före min (det är jag som tycker det, inte han). Nu ammar ju han inte heller på dagarna, så det fungerar bättre på de sättet med.
Men barnpassning på gymmet är inte att tala om, inte heller att låta vänner passa förlänge.
Inte för att jag tror dom skulle missköta sig, men för att jag vill inte att dom ska få det jobbigt. Det är lättare när det är någon som känner Neo.
Dessutom vill inte jag att folk ska tycka att jag är en dålig mamma som inte kan ta hand om mitt eget barn.
Det är väl kanske så jag tänker själv, inte att man är dålig. Men att inte inse att barnek kommer först och att man inte kan leva det liv man levde innan och sätta sina egna behov före barnens.
Och nu är Neo så pass stor att jag känner mig lugn med allt, han har sina rutiner och mer tålamod med saker.

Nu har jag äntligen börjat träna, för min egen skull. Och det är ju faktist det enda jag gör som e bara för mig.
Dessutom har mitt mammagäng (inte mammagruppen) bokat den 14/1 som en barnfri kväll. Vi ska på Grand Garbo och käka och parta, och inget snack om barn.
Det blir 2 gången jag går ut sen jag blev mamma.

....bara myst runt. Först långfika och lunch hemma hos Erica och Melker med tjejerna. Sen en promenad till centrum för att shoppa lite.

Imorn blir det ett tidigt träningspass och sen en dag på stan. Måste ju spana in Zara.

Jag kommer ha träningsvärk imorn, axlar rygg och armar värker redan!
Skönt för då känns det verkligen som man gjort något.

Idag har Neo deltagit i sitt första Luciatåg, på öppna förskolan var vi. Super söta va de alla små kompisarna.
Snart ska vi iväg och käka Lucia middag hos min moster, och umgås med släkten lite.

Sötaste pepparkaksgubben

Nu är det ett faktum, tredje tanden är här.
Jag har vetat att den varit på gång ett tag nu, på grund av en supper gnällig kille på nätterna.
Det är ena framtanden, och tänderna brukar ju komma i par, så vi får se om den andra behagar att dyka upp snart.
Annars vill jag ha min snälla lilla Neo tillbaks.

Imorse traskade jag iväg till gymmet, som jag hade bestämt. Det blev inte allt för tufft första gången.
25 min på crosstrainern, lite styrketräning rygg, axlar, triceps och mage.
På onsdag eller torsdag ska vi dit igen, och då blir det lite rumpa och ben istället.

Man känner sig så duktig när man är klar.

Idag har vi bara hållt på att fixa här hemma. Tvättat, varit på tippen och jag har för första gångenlagat egen barnmat till Neo. Stuvade grönsaker med frikadeller blev det. Det tog sin lilla tid, men nu har jag ett par burkar fixade.
Just nu sitter han och avnjuter sin första portion, och verkar tycka att det är okej.

Sa till mig själv när jag var gravid att jag skulle fixa massa mat själv, men tiden är knapp så det har inte blivit av.

Sitter här och kollar på Leilas jul och låter mig inspireras av allt smaskigt.
Imorn ska jag nog försöka börja på julbaket, lite Mandlar från Barcelona, pepparkakor och förhoppningsvis blir det ett pepparkakshus gjort.

Igår fick vi, lilla familjen, vår första julklapp, nämligen sulkyn vi önskat oss, fick vi från Neos farmor och farfar.
Den blir perfekt att ha i Thailand, och även här hemma när det ska storhandlas etc.
Neo fick prov åka här hemma i lägenheten och verkade tycka att det var roligt.

Avanti Moving Light

 

Tack Astrid och Ingemar!

Nu har vi precis kommit hem från öppna förskolan. Idag var första gången vi gick när det var äldre barn med också, full rulle var det. Så jag är helt slut i huvudet.

Tröttisar

Nu ska jag äntligen ta mig i kragen, leta fram träningskläderna och pallra mig iväg till gymmet.
Inte idag, men måndag känns som en bra dag att börja på.
Jag vet hur bra jag mår när jag väl har börjat, men jag är väldigt seg startad.
Det gäller att passa på de dagar Conny kan ta Neo i någon timme. Så snart blir det väl att vi får lägga upp ett tränings schema, eftersom han också är angelägen om att få gå iväg 3-4 gånger i veckan.

Jag känner mig riktigt peppad, det är framför allt för att jag kommer få min egna tid och kunna slappna av, och dessutom känna att jag gör något för min egen skull.

Gymmet here I come!

Idag har vi gjort de saker jag tycker om mer än Neo, vilket innebär att jag har varit och fikat med mammagruppen.
Neo tycker iofs att det är skönt att få komma ut och åka vagn, så länge han sover.
Men att sitta still och kolla på när mamma fikar är väl kanske inge höjdare, inte heller att gå i affärer är något roligt längre.

Det är ju inte heller så avslappnat som tidigare med 4 små grabbar som egentligen inte har någon lust alls att sitta där. Tyvärr är Neo den som tycker om det minst, rastlösa stackare.

Men imorn ska vi istället köra på vad han gillar, vi ska upp till öppna förskolan och leka med kompisar hela dagen.
Inte sitta still i vagnen och någon tråkig stol utan få sitta på golvet med massa leksaker vi inte har hemma och titta på alla andra barn. Äta lunch tllsammans med polarna och träffa andra än tråkiga morsan.
Och förhoppningsvis får jag i mig lite fika med.

Stackars uttråkade Neo får fika på en majskrok.

 

Nu sitter jag och C här hemma vid varsin dator och surfar. Haft en lång kväll för oss själva, Neo somnade bums vid 20.10 och vi har bara varit inne och stoppat om honom några gånger.

Älskar våra kvällar, när vi har tid för varandra och fixa med sånt vi vill!

...från tiden innan Neo är de där dagarna jag hade en bra bok och kunde ligga en hel dag i sängen och läsa.
Det gjorde jag i slutet av graviditeten, innan också såklart, men då hade jag ju så mycket tid och det var inte så kul att röra på sig.
Jag hade köpt 3-4 böcker av Karin Alvtegen som jag låg och läste, en per dag, och gick bara upp för att gå på toa eller värma lite mat.
Det är så otroligt skönt att bara få koppla av med en bra bok.
Skulle jag lägga mig och läsa nu skulle jag slockna direkt, så det är ingen idé att försöka ens.
Men kanske i Thailand.

Eftersom resan kostar en del har vi sagt att vi inte ska fira bröllopsdagen i år. Trist!
Sitter nu och försöker komma på något litet ändå, vi får se vad det blir för något.

Idag är det hela 8 månader sedan Neo föddes. Det känns så konstigt.
Han har levt 2/3 av sitt första år, han har gått upp från 2860 gram till 8450 gram och från 47 cm har han nu blivit 67 cm.
Det är ingen liten plutt som sover hela dagarna, och bara ligger där lelös, jag har en grabb med världens vilja som inte vill sitta still 1 sekund. Mitt nya smeknamn på honom är "Neo-bråttom".
Allt ska gå fort jämt, han hade VÄLDIGT bråttom ut ur magens varma tillvaro, haaan kunde inte ens vänta tills mamma kommit in till sjukhuset, ligga ner är inget för honom då ser man ju inte allt spännade runt omkring och leksakerna är roliga någon minut.

Vår underbara lilla kille börjar bli stor, och jag älskar att få ha honom i mitt liv!

Hade tänkt att få tid för en klippning snart, men jag vet absolut inte vad jag ska göra med håret.
Eftersom jag har mörkt hår är det svårt att få det att se naturligt ut med en färgning, så det är uteslutet. Jag har äntligen sparat ut till en längd jag trivs med, så jag är inte heller så sugen på att klippa av det. Men jag vill ju göra något nytt med håret, det är så tråkigt.
Vad ska jag göra?

Sitter nu och väntar på att Neos gudmor, och en av mina bästa vänner Svava ska komma hit och mysa med oss.
Det var alldeles för länge sedan vi sågs. Men med tanske på hennes läkar studier så blir det inte så mycket tid över.
Men myspysa nu.

Och även imorn ska jag träffa en vän från gymnasietiden, Felicia. Vi har inte setts sen vi tog studenten, men nu blir det av. Ska bli SÅ roligt!

Jag har ju vari på jakt efter en overall till Neo, och när mamma erbjöd sig att köpa en lite dyrare i julklapp så var min första tanke en Didrikson eller en Molo. Men som vanligt är jag sent ute, och det är slut överallt i han storlek.
Vi har sprungit både på stan och i Kista, men inget som jag vill ha.
Sen slog tanken mig att köpa en varmare åkpåse istället. Då Neo hatar att bli påklädd, och bara sitter i vagnen när vi är ute.
Har nu spanat in 2 jag vill ha, antingen en Voksi Urban eller en Eisbärchen.
Vad tycker ni?

Voksi urban

Eisbärchen (en i svart)

Idag har vi haft fullt upp, jag och Neo. Han sover nu med kläder på i sängen, eftersom han somnade i bilen påväg hem från mamma och pappa så la jag bara ner honom efter att ha dragit av jacka och mössa.
Väntar nu på att han ska vakna så ja kan byta blöja, ge honom välling och få på honom lite andra kläder.

Jag är också trött. Men inväntar 12-slaget då det är dagst att logga in på Novairs hemsida och boka de platser vi vill ha.

Idag har vi haft en heldag. Först börjar det med att jag ska försöka duscha, få ordning på håret och är SÅ trött på innehållet i min garderob. Vill ha nytt!

Sen drog jag och Neo iväg förr att möta upp våra polare. Vi käkade lunch och fikade hemma hos Frida och Märta, super mysigt och skönt att barnen får leka av sig lite.
Tills alla barn vart helt slut, då traskade jag och Neo vidare och plockade upp Erica och Melker, som legat hemma och kurerat sig i ett par dagar nu, för att gå upp till Vällingby centrum.
Jag hade lite ärenden, och dom behövde komma ut lite. Dessutom skulle vi träffa Åsa och Julian där.

Jag fick i alla fall ett ljusfat till min adventsljusstake, lite skor och raggsockor till Neo och dessutom hann jag spana in lite grejer jag skulle vilja ha i min garderob.

Vi va hemma strax efter 19. Jag var helt slut och Neo, som sovit massa, var inte alls lika trött. Nu har jag precis fått honom i säng efter en del om och men. Jag tänkte börja med middag, men fan vad ja inte vill!

Imorn blir det förhoppningsvis en date med Emilia och Freija.

Såhär blev det

.