Naimisen

Idag gick jag in på min 34e graviditetsvecka. Det börjar verkligen lida mot sitt slut nu. Bebisen ska väga ungefär 2 kg, vara ca 44 cm lång och för oss som är med om detta första gången bör bebisen vända sig, och lägga sig med huvudet nedåt nu.
Idag tror jag även jag hade en av mina första förvärkar, det är ett tecken på att livmodern håller på att träna upp sig.

Jag fick skjuts upp med Conny upp till Vällingby centrum. Gick lite bankärenden, fönstershoppade lite och märkte att bokrean var i full gång. Så det blev 4 pocket böker till mig och Barack Obamas till min älskling.
Sedan gick jag förbi ONOFF för att titta på dammsugare, då vi har två jätte fina som inte fungerar alls.
Inte var dom billiga heller. Dom hade några stycken till ett vettigt pris, så vi får se om det blir någon av dom imorgon.
Sen bestämde jag mig för att traska hem.

Det var då den kom, värken i magen. Inte alls kul, kändes mest som magknip, så jag fick gå VÄLDIGT långsamt hem.
Egentligen var det inte så farligt, jag tror att man framförallt blir lite rädd. Nu blev jag nog mest rädd eftersom min make satt i tandläkarstolen och resten av familjen är i utlandet, och inte alls hade någon som kunde komma om det hade varit något allvarligt.

Sakta och säkert tog jag mig hemåt, och kröp ner i sängen. Det hade redan gått över men det var skönt att få krypa ner och känna att allt var okej. Lilla bebisen rörde sig som vanligt och jag mådde bra.
Sen låg jag kvar och läste och sov fram till 18.30, då var det dags att gå upp och städa lite.
Resten av kvällen har bestått av Glee, städa och kolla upp spjälsängar i olika tester.
Med andra ord har jag haft en väldigt lugn dag.

I helgen bär det av till Barkarby för inhandling av bebisgrejor med svärföräldrarna. Nu sitter jag och hoppas på att Conny är på väg hem snart.