Naimisen

Sitter nu och glor på regnet. Fy vad trist. Det är inte direkt så man känner för en långpromenad.
En rolig nyhet här i det gåra är att Nathalie den 23 juli fick sin underbara lilla dotter Saga, en månad tidigare en beräknat med akutsnitt. De båda mår bra. Och jag längtar tills jag får se det lilla underverket. Stort grattis till Nathalie och Nicke!

Vi kom i alla fall hem i onsdags kväll från mina svärföräldrar.
Dagarna där hände det inte så mycket. Vädret var inte det bästa så vi tog det lugnt. Eller jag tog det lugnt, och C tog det så lugnt som han fick. Min svärfar har nämligen svårt att sitta still. Så varje gång vi är där blir det tjat om hur smutsig bilen är, och den ska tvättas helst innan vi packat ur den. Men han brukar klara av att hålla sig till förmiddagen efter vi kommit. Så C fick storstäda bilen.
Vi fick besök av två av Connys kusiner, varav en med sin sambo. Och besökte även Connys morfar, vilket vi alltid gör eftersom vi inte är där så ofta.

Just nu känns det som Neo gör nya framsteg varje dag. Vi satt och kollade på tv, Neo satt och gosade i pappas knä. Helt plötsligt tycker han att han sitter för tillbakåt lutad, så han sätter sig upprät helt själv. Han klarar iofs inte av att balansera sig själv så, men han drog sig fram själv.
Här omdagen när han satt i mitt knä, med fötterna i soffan och hållandes i mina händer ställde han sig upp på bena själv. Min underbara lilla kille.
Det är så roligt nu när C har semester och han får vara med när det händer nya grejer.

Nu hörde jag någon bajsa här nere på golvet, så dags för blöjbyte.