helvetes jävla skit gåstol
Oftast springer han efter och står i hallen medans jag är inne på toaletten.
Och jag är ingen direkt lång kissare, det går oerhört snabbd, då jag inte vill lämna honom utan uppsikt.
Idag stannade han kvar ute i vardagsrummet och stod och pillade i vårat tidningsställ.
Precis när jag spolat hör jag en duns och sen skrik. Först tror jag han har vält golvlampan eller något annat över sig. Men icka, självklart rusar jag in i rummet och Noe plutten ligger på golvet.
Snacka om panik!
Han har dykt med huvudet före ur gåstolen. Neo gråter och jag gråter (men försöker hålla mig något lugn).
Han får en napp och jag går och bär på honom för att lugna honom. Det tar självklart inte lång tid innan han har lugnat ner sig och glömt allt.
Dags att kolla så tänderna är hela, vilket dom är. Han fick en liten bula i pannan bara.
Skickar iväg ett sms till Conny. Som självklart blirorolig och undrar hur det gått, jag svarar att han verkar må bra.
Och får då tillbaka "Det är därför jag alltid spänner fast honom".
Spänner fast? I gåstolen? Den funktionen har jag missat.
Han fick för sig att det var matstolen han ramlat ifrån. Tror han att jag lämnar min vilda son utan uppsikt i mat stolen?
Ringde mamma som sa att så länge han grät och sedan återgick till vanligt var det ingen fara. Det var ju inte så högt.
Det är värre om dom inte gråter.
Resten av kvällen har varit fullrulle som vanligt.
Min underbara, vilda son, han skrämmer livet ur mig.
Tack! :-)
Ja man kände ju sig inte direkt jättelyckad!
Det som hade gått så bra innan liksom...
Men nu när han får tillägg är jag övertygad om att han kommer tjocka på sig! :-)
(Han fick också det redan på BB då han gick ner nån procent för mycket och han pilade upp i vikt direkt då så vi hoppas det går lika bra nu)
Vilken tur att det gick bra! Att han inte slog sig värre! Tänk att man får då verkligen leva med hjärtat både utanpå kroppen och i halsgropen när man har småbarn!
Ha en fin dag! kram
Tur att det inte är så långt till golvet för de små :) men man blir jätterädd ändå, jag vet. Om det gör dig lugnare så kan jag berätta att Freija hittills i sitt liv:
- Glidit ur babysittern som stod i soffan och ned på golvet när hon var 3 ½ månad.
- Ramlat ur våran säng när hon var ca 4-5 månader.
- Snubblat när hon krupit och bitit sig i munnen så att blodet runnit när hon var 7 månader.
- Ramlat ur våran säng igen när hon var 11 månader.
- Klämt fingrarna i alla skåp och luckor som går att klämma fingrarna i här hemma, ofta!
Och hon har överlevt! Men jag kan ju härmed stjäla titeln "Mamman med sämst koll" från dig.
Fan, den här listan borde jag publicera på min blogg... Vi ses snart! Måste höras och planera lite :)
Kramar <3
Jaha, ja men det kan nog stämma ja. Helsesystern sa nämligen att det var därför hon hickade så mycket, pga att det inte var helt stängt men att det skulle gå över av sig självt sen :)
