Naimisen

Tänk vad lyckligt man kan skatta sig när man varje kväll går och lägger sig brevid personen man kan säga "God natt älsklingen, älskar dig!" till, och känna att man värkligen menar det.
Och att vakna på morgonen brevid samma person, som då ligger och myser med en fantastisk son.

Nu förtidedn brukar folk fråga om Neo är det bästa som hänt mig, och till viss del är han ju det. Men samtidigt känner jag att Conny är det bästa som hänt mig. För utan honom hade Neo inte funnits, och det är ju hela grejen att jag är så kär i Conny och att vi har en helt underbar son tillsammans som är det bästa som hänt mig.

Jag och Conny är så lika, så jag kan säga vad han tänker innan han sagt det och tvärtom. Och för det mesta tycker vi likadant. Det kanske låter tråkigt, men det är otroligt skönt.
Och jag tycker fortfarande efter 5 år att det bästa är att bara få vara, så skönt att man inte måste göra massa saker hela tiden för att hålla förhållandet vid liv.
Det bästa är att jag vet att han känner likadant.

Mamma brukar alltid säga att det är så underbart att se att efter alla dessa år så tittar han fortfarande på mig som om han var nykär.

Min älskade man och underbara son är de finaste jag har, och det värmer i hela kroppen när jag tänker på hur bra jag har det.