Naimisen

Neo har rätt länge bojkottat de där med att ligga ner. Han är verkligen inte förtjust i det alls egentligen.
Han kan vända både från mage till rygg och tvärtom,  men det är sällan han gör det. Han har mer och mer upptäckt att det är bättre på mage, för man ser alla leksaker då. Men bäst är ju att stå, och på senare tid att gå.
Han är jätte duktig på den biten. Sen har han ju inte balansen för att gå själv, så det blir jag som får gå dubbelvikt överallt. Allt för min kille!

Sitta gör han ju helt själv, men han kan inte sätta sig upp från liggande, och han kan inte heller ställa sig upp själv än. Det där med krypandet vet jag inte om han har lagt på hyllan. Han rör ju på sig när han väl ligger på mage, men mest bakåt eller runt. Han får överkropp och rumpa, men inte samtidigt och han tar spjärn med fötterna.
Jag försöker få honom att ligga så mycket de bara går trots gnäll, han måste ju det om han ska lära sig krypa.

Vet att det inte är alla barn som kryper, men jag känner att det vore behändigare att börja med det än att vänta tills han kan gå helt själv.
Min rygg kan man väl säga får ta stryk, framförallt nu när han börjar bli tyngre dessutom. Vad ska jag göra för att få honom att vilja ligga ner? Det har ju blivit lite bättre i och med att han kan sitta och leka, men det håller en stund, sen ser han nåt annat spännande som ska utforskas.

Sen börjar man ju fundera på barnsäkerheten här hemma nu när han börjar röra sig mer.Bokhyllan ska skruvas fast i väggen snarast, alla tvättmedel och dylikt finns på en höjd jag kanppt når på och el uttagen är placerade bakom möblerna. Men först och främst, när är det dags att sänka spjälsängen?