Naimisen

Det är inte så ofta Conny är hemma innan Neo somnar för natten, men igår var en av dom dagarna han var det.

Neo blir så glad när pappa kommer hem. Trots att han ärtrött ska han busa.
En av favorit lekarna är att jaga varanda runt lägenheten. Jag bär Neo och vi springer efter Conny.
Neo har även börjat "springa" lite själv. Oftast går det jätte bra, och om han ramlar tar han emot sig.
Men igår var han alldeles för trött, och skulle springa, ingen bra kombination.
Neo ramlar och slår i munnen, med nappen i. Det var inte världens smäll, men tillräcklig tydligen.

Det ser så läskigt ut, för när man blöder i munnen blöder det ju rätt mycket, men slutar snabbt.
Så när Conny plockar upp honom är det redan blod på golvet. Han ska självklart in med handen där det gör ont, så blod på händerna och pyjamasen.
Han lugnade ner sig snabbt, och som jag misstänkte var det "bara" att han bitit sig i tungan.
Men jag blir alltid så orolig att det ska vara tänderna.
Efter en liten stund börjar stackarn se ut som en anka, och han har fått en fläskläpp. Jobbigt, men ganska sött.

Natten har varit orolig, men jag tror det är för att han har ont i läppen, och han drömmer läskiga drömmar.