Naimisen

...kanske inte är det intressantaste, men Neo har kissat på pottan första gången.
Ett stort steg mot en blöjfri kille. Jag vet att han inte behöver börja såhär tidigt, men samtidigt tycker jag inte att det skadar. Han tycker inte det är obehagligt och för oss gäller det bara att ha tålamod.
Potträning var nog inte något jag funderade speciellt mycket över innan Neo föddes, men nu är vi där.

Dessutom hände en sak idag som kanske är mindre bra, fast man blir ju ändå stolt när han lär sig nya grejer.
Jag var på toa, Conny trodde Neo var med mig så han ställde sig och diskade.
När jag kommer in i vardagsrummet sitter Neo i soffan, helt själv! Med ryggen mot armstödet, längst ut på kanten och en fjärrkontroll i varje hand. Jag trodde mitt hjärta skulle stanna.
Nej, han dör inte om han ramlar ner, men ändå.
Han har den senaste tiden velat ta sig upp och sitta med oss i soffan, men det var första gången han tog sig upp själv.

Han har även den senaste veckan bara blivit en riktigt kramgo kille. Förut sprattlade han bara när man ville kramas. Nu kommer han fram till oss, vill bli upplyft så får man en riktigt go kram.
Han håller i runt nacken och gosar in sig i halsen. Otroligt gosigt.

Bilder från en utedag för några veckor sedan.