Naimisen

Idag blir lilla Neo 5 veckor. Tiden går fort, och när jag tittar på gamla gravidbilder känns det knappt som det är min mage. Plutten ligger nu och sover så jag ska försöka slänga ihop en middag.

Min mage dagen innan förlossning

Neo 3 dagar gammal, dagen vi kom hem från BB

Neo 5 veckor, ligger och flinar lite

Idag har vi varit på 1-månads kontroll på BVC. Allt gick bra. Neo väger nu 4140 gram, är 52,5 cm lång och har 38 cm i omfång runt huvudet.
Nu kollade hon även om han kunde fokusera och följa en boll med blicken, vilket han gjorde. Kansek inte påengång, eftersom han var skitförbannad över att vi väckt honom.

Vi pratade även om hans mage, och hon tyckte jag skulle prova Sempers magdroppar. Jag förklarade att jag testade Minifom, men inte tycker att de hjälper. Så nu ska jag testa magdropparna, och hjälper inte dom blir det en helt mjölkfri diet för mig.

Idag har lilla Neo funnits med oss här i världen utanför magen i 4 veckor.
Tiden flyter på utan att vi egentligen hinner fundera på var den tar vägen.
Vår älskade lilla son är nummer 1 nuförtiden. Den lilla hjälplösa krabaten får hjärtat att smälta för både mig och Conny.

Det sägs ju att kärt barn har många namn, och självklart har lillkillen också redan en massa namn. Under natten och kvällen är ett av dessa "Monstret". Eller Conny kallar honom det. Det tar oss ett tag att få honom att sova, han bara skriker och skriker om man inte vaggar honom. Tror att min stackars lilla älskling har ont i magen.
Sprang runt idag och letatde efter Minifom på apoteket, den ska hjälpa för barn som sväljer för mycket luft, men inte hittade jag någon.

Nu är det mat time!

Nuförtiden har vi lite andra prioriteringar här hemma, så det blir inte så mycket bloggande som tidigare.
Lillkillen kräver sin tid, och det känns ju inte direkt som någon uppoffring att lägga sig och gosa med honom i soffan.

I torsdags var vi som sagt och fikade med Emilia och Freija. Min första mamma fika. Freija är så söt. Hon är ju redan 3 månader och lite mer vaken än Neo. Så medans Neo låg och sov, låg Freija och pratade med oss.
Det var jätte trevligt, och det är skönt att prata med någon som är i ungefär samma sitution som jag med lite mer erfaren än jag själv.
Fikat uvslutades med att min underbart söta lilla kille ville ha en ny blöja. När jag står där och torkar av honom hör man hur det är påväg mer. Det är ju inte första gången han fortsätter bajsa när man byter på honom, men denna gång rann det ite ut i en liten pöl som det brukar. Det sprutade 1,5 m rakt ut, jag fick lita på mig innan jag hann hoppa undan, resten fick golvet ta.
Men det är ju svårt att bli arg på stackarn, han ligger och är jätte nöjd att slippa ha kvar det i magen.

Fredagen blev det majbrasa hemma i Norrviken med mina föräldrar. Pappa höll tal, och gosskören sjöng.
Och så blev det en uppvisning av barnbarnet. Neo låg sött och sov medans han blev beskådad och beundrad av alla grannar.

Lördagen blev lugn och skön hemma med mina två älsklingar. Det är så skönt att få tid alla tre. Sen får man passa på att mysa med Conny när lillen sover.

Igår kom Linnéa och hennes kille Viktor till Vällingby. Neo fick en jätte fin body av Linnéa som hon tryckt själv. Vi catchade up lite och satt i solen och njöt.

Nu är måndag igen, vilket innebär att Conny jobbar och jag och Neo får sköta oss själva. Kanske blir det en liten promenad.

Förutom att växa så det knakar gör Neo lite andra framsteg. Han orkar vara vaken lite längre för varje vecka. Och han har börjat "prata" lite mer. För ca en vecka sen mäkte jag att han lyfte lite på nacken när han låg på mage. Det var bara några sekunder iofs, men han höll upp huvudet.

Nu ska jag återgå till att vara mamma.

Idag fyller lillkillen 3 veckor gammal. Tänk vad tiden går, snart är han en månad redan.
På något konstigt sätt har man nästan glömt hur det var tiden innan Neo, men samtidigt känns det som det var igår han föddes.
I morse ville han inte alls somna om fast jag ville, så vi var uppe redan vid 08. Sen nr pappa vaknade fick jag gå och lägga mig och sova en timme till, vilket behövdes.
Neo blev självklart hungrig när jag sov, och Conny försökte lura honom med en napp, vilket gick till en början.
Dagen har sedan flugit förbi med tvätt, bad i badbaljan, utfodring etc.
Men självklart var vi tvugna att dokumentera dagen till ära, så lite fina bilder blev det.

Igår var vi på BVC. Vi har ju konstaterat att han har hamsterkinder och att han är mer glupsk än tidigare, vilket borde innebära en viktuppgång. Men han har även fortsatt kräkas en del, så lite oroliga var vi ju.
Men nu vägde han 3550 gram. Han har alltså gått upp 410 gram på en vecka. Bra jobbat!

Imorgon har vi en date med Emilia och hennes 3 månaders Freija, vilket vi ser fram emot.

Lillkillen har blivit lite äldre, han är ju snart 3 veckor. Förutom att han växt och fått hamsterkinder, så är han lite mer aktiv nu. Han sover fortfarande ganska mycket om dagarna. Men till skillnad från tidigare så har han börjat vara vaken ett par timmar på morgonen, till pappas stora förtjusning så han får vara med lite. Tidigare har han varit mest aktiv under kvällen, han är iofs fortfarande det.
I natt skulle han ha mat varannan timme, så jag fick väl int sova så jätte mycket. Men vi kom i säng vid midnatt, utan massa skrik somnade lilla Neo i sin säng. Så det vara bara att passa på att krypa till kojs själv.
I morse gick vi upp vid 09. Fram till 12.30 var han vaken och låg och vädrade sin lilla rumpa, med lite matpauser.
Sen vägrade han att somna själv på sin fäll, så det fick bli på mammas arm.

I lördags var extra mormor Kristin och extra moster Svava på besök. Vi satt och beundrade Neo, och pratade förlossningar ett par timmar. Och så fick Neo jätte fina fleecebyxor och matchande jacka till från Island.
Vi fick även hem en bärsjal som redan kommit till användning. Äntligen kan jag fixa middag med två händer fria.

I tisdags var det dags att kolla om vår lilla kille mår bra. Det var vårt andra besök på BVC sen vi kom hem.
I början ville lilla Neo inte riktigt gå upp i vikt, eller han gjorde det, men tydligen inte tillräckligt mycket.
Då får man ju lite dåligt samvete som förälder. Vad gör jag för fel?
Nu har han den senaste veckan börjat kräkas en del, så vi var lite extra orolga att han inte fick i sig det han ska.
Men allt visade sig vara bra. Nu vägde lill-killen 3140 g. Dessutom blir han glupskare för varje dag.
Barnmorskan sa att så änge han går upp i vikt behöver vi inte oroa oss över att han kräks. Spädbarn kan tydligen ha en förslapp övre maghals eller vad det nu hette. Detta gör att dom är väldigt känsliga när dom precis ätit, och kan kräkas mycket i samband med att dom rapar.

Igår fyllde lilla Neo 2 veckor. Det är helt sjukt vad tiden går fort. Vi har börjat komma in i våran vardag som föräldrar. Conny jobbar och jag är mamma.  De första dygnen sov han mest, vilket han iofs fortfarande gör, men då var man tvungen och väcka honom för att han skulle äta. Han blev så arg, och jag kände mig så elak.
Han sover väldigt mycket nu med, utom när han är hungrig eller vill ha en ren blöja.
Dessvärre är det lite jobbigare när det är läggdags, då är det till att förbereda honom i ca 2 timmar. Mata, byta och vagga honom. Han ligger där helt klarvaken med uppspärrade ögon, och mot slutet är han så trött så han får tvinga sig själv att hålla ögona öppna.
Annars är han en riktig kelgris. Vi brukar lyckas få honom att sova i sin säng de första 6 timmarna under natten, meen sen brukar han få sova hos oss.
Han vaknar ungefär med 2-3 timmars mellanrum, äter och är det en bra natt somnar han snabbt om.
Men under daarna vill han gärna ligga på mittbröst och sova, vilket gör att jag blir fast i soffan.

I natt hade vi en relativt bra natt, han somnade snabbt de första gångerna jag var uppe.
Sen vid 05-tiden så var det dags för blöjbyte. När jag lyfter upp honom från skötbordet så börjas det kräkas, hela jag, han och golvet. Efter det var han nöjd och somnade om. 

Nu hör jag hur det är någon som ligger och trycker på här bakom mig i soffan, så nu nalkas ett blöjbyte.